1. SMS lån & Snabblån
  2. Guider
  3. Högkostnadskredit » Räntetak och kostnadstak

Högkostnadskredit » Räntetak och kostnadstak

2020-06-28 av Patrik Andreasson

Högkostnadskredit är ett lån med en effektiv ränta på minst 30 %. Normalt återfinns högkostnadskrediter som sms lån och snabblån. Räntetak och kostnadstak ska minska skuldfällor och överskuldsättning.

Högkostnadskredit är ett lån med en effektiv ränta på minst 30 %. Normalt återfinns högkostnadskrediter som sms lån och snabblån. Men det nya begreppet högkostnadskredit avser samtliga lån som har en effektiv ränta på åtminstone referensräntan plus 30 %.

Oavsett hur en kredit benämns, ska de i all marknadsföring benämnas som högkostnadskrediter om de faller under det begreppet. Generellt kan man säga att begreppet introducerades som ett led i att minska antalet individer som tar sms lån och snabblån med höga räntor.

Det är ett fortsatt steg av regeringen för att minska antalet individer som hamnar i skuldfällor på grund av snabba krediter och lån med höga räntor samt normalt utan säkerhet.

Följande kommer vi att på ett uttömmande sätt gå igenom alla aspekter kring högkostnadskrediter. Vi kommer bland annat att prata om högkostnadskrediters bakgrund, syftet till den nya lagen om högkostnadskrediter och hur man får och vad man måste tänka på vid marknadsföring av högkostnadskrediter.

Högkostnadskreditens bakgrund

SMS-lån, snabblån och andra krediter som normalt inte kräver någon större ansträngning att ansöka och erhålla samt som även individer med tidigare betalningsproblematik och låg inkomst kan få medför flera negativa aspekter till samhället. En del kommer av att det är enkelt att hamna i en skuldfälla med de här lånen eftersom att personer som ansöker om högkostnadskrediter normalt inte kan få lån hos sedvanliga storbanker.

I Sverige har vi ända sedan SMS lån och snabblån explosionsartat introducerades i mitten av 00-talet reglerat både marknadsföring och andra aspekter kring det som i dagsläget benämns högkostnadskrediter.

Lagreglering av konsumentkrediter
Lagreglering av konsumentkrediter

Med Regeringens proposition (2017/18:72) gällande Räntetak och andra åtgärder på marknaden för snabblån och andra högkostnadskrediter ville de åstadkomma en mer ansvarsfull marknad för snabblån och andra högkostnadskrediter.

Anledningen till att de vill ha en mer ansvarsfull "högkostnadskreditsmarknad" är delvis för att individerna som ansöker och tecknar sms lån och snabblån normalt har en större risk för betalningssvårigheter gällande att återbetala lånade pengar. Konsumenter för högkostnadskrediter har generellt mindre marginaler och lägre buffert i deras privatekonomi.

De personer som tecknar liknande krediter har inte något annat val. Behöver de pengar har de inte någon möjlighet till kredit hos sedvanliga banker och tvingas acceptera att högkostnadskrediter kostar väsentligt mer.

En konsument som tar ett sms lån eller ett snabblån påverkar inte enbart sin egna ekonomi, utan generellt också hans eller hennes familjs privatekonomi. Speciellt om utnyttjad kredit inte betalas tillbaka i tid.

Som bakgrund till att begreppet högkostnadskredit introducerades i lag kan man därför särskilja att det var och är ett försök till att göra konsumentkreditmarknaden säkrare för konsumenter. Enligt propositionen ska det leda till rimligare villkor för snabblån och andra högkostnadskrediter och till att färre människor riskerar att hamna i överskuldsättning.

Ytterligare ett sätt att strama åt den här sektionen av konsumentkreditsmarknaden var med propositionen att också reglera marknadsföring av högkostnadskrediter. Marknadsföringen ska inte längre kunna locka konsumenter till att ta beslut som de inte har funderat över.

Okej, tänker man på snabblån och sms lån kännetecknas de ofta av lättillgänglighet och att pengarna betalas ut snabbt, ska återbetalas inom en kort tid och handlar om små belopp. I marknadsföringen riktar kreditgivare sig ofta till ekonomiskt svaga individer och erbjuder höga räntor och avgifter.

Enligt regeringens proposition har det funnits brister i kreditgivarnas kreditprövning som har medfört att konsumenter med dålig betalningsförmåga ändå har blivit beviljade lån. Enligt lag måste kreditgivare pröva alla individers kreditnivå.

Regeringens bedömning blev enligt propositionen följande:

Åtgärder bör vidtas för att åstadkomma en mer ansvarsfull marknad för snabblån och andra liknande krediter. Det bör införas regler som leder till rimligare villkor på marknaden och till att färre konsumenter riskerar att hamna i en skuldproblematik på grund av dessa lån.

Det finns flera anledningar till att regeringen bedömde läget enligt ovan. Vissa av dem har vi redan tangerat.

I Sverige har lån och krediter en väsentlig och betydelsefull roll för konsumenter och privatpersoners ekonomi. Tack vare att vi har tillgång och möjlighet att erhålla olika former av krediter, allt från bostadslån till kreditkort ökar vår betalningsförmåga och möjligheten till att anpassa vår ekonomi samt konsumtion över tid.

Genom en ökad betalningsförmåga och bättre ekonomi bidrar vi alla till tillväxten i samhället. För att inte nämna att krediter ger människor frihet att göra egna val och förfölja sina drömmar. Det finns dock en annan sida av samma mynt.

Lån kan också medföra problematik. Om individer inte kan återbetala sina lån kan de erhålla betalningsanmärkningar och kan riskera att hamna på en väg som leder dem mot överskuldsättning.

Illustration: Överskuldsättning
Illustration: Överskuldsättning

Det som ofta benämns som snabblån eller smslån har funnits tillgängligt till konsumenter i Sverige sedan 2006. Pengarna lånas ut under en kort tid och avser relativt små belopp. Finansinspektionen har med hjälp av inrapporterade beviljade krediter under andra kvartalet 2016 uppskattat det årliga antalet till ungefär 450 000 snabblån.

Snabblånen har normalt ett kreditbelopp om 500 till 20 000 kr, en löptid om 30 till 300 dagar och en effektiv ränta på ibland från 100 procent och uppåt. Idag erbjuder många kreditgivare kontokrediter istället för traditionella högkostnadskrediter eller annuitetslån. Oavsett kännetecknas de med höga räntor och avgifter.

Konsumentkredit hos en husbank
Konsumentkredit hos en husbank

Största andelen av kreditgivare inom snabblånemarknaden behöver tillstånd att driva verksamhet med konsumentkrediter och de här kallas generellt för konsumentkreditinstitut och inte bank- och finansieringsrörelse som traditionella banker gör.

Snabblån har ända från det att de introducerades till svenska konsumenter varit omdebatterade och av många kritiserade. Kritiken har och handlar fortfarande normalt om att snabblån riktar sig till och beviljas ekonomiskt svagare konsumenter som måste acceptera ofördelaktiga kreditvillkor i relation till sedvanliga krediter.

Kritiken mot snabblån och sms lån påverkas också av att antalet snabblåneskulder som hamnar hos Kronofogdemyndigheten för utmätning har fortsatt öka för varje år sedan de introducerades på marknaden. Högkostnadskrediter har över tid marknadsförts på ett lockande sätt som en kortsiktig lösning till individers ekonomiska problem.

Antal betalningsföreläggande hos Kronofodgemyndigheten
Antal betalningsföreläggande hos Kronofodgemyndigheten

Kronofogdens statistik om snabblån och antalet betalningsföreläggande under åren 2006 till 2014 visar dock att snabblån har orsakat ekonomiska problem för många individer. Statistiken påvisar att antalet ansökningar för betalningsföreläggande på grund av snabblån stadigt har fortsatt öka.

Men samhället har under de här åren inte låtit konsumentkreditinstitut fortsätta och helt fritt göra som de vill mot konsumenter på den svenska kreditmarknaden. Detta har gjorts genom bland annat strängare krav i konsumentkreditlagen (2010:1846). Mer specifikt gällande vad kreditgivare måste lämna för information och att de måste pröva om konsumenten i fråga har betalningsförmågan att kunna återbetala given kredit.

År 2011 introducerades också att Konsumentverket ska granska så att snabblåneföretagen följer gällande lagar och regler. Våren 2014 skärptes sanktionssystemet genom att ge Konsumentverket möjlighet att debitera sanktionsavgifter till kreditgivare som inte gör tillräckliga kreditprövningar.

Sommaren 2014 reglerades det fram att snabblåneföretagen också kräver tillstånd för att driva sin verksamhet och ska ligga under Finansinspektionens tillsyn. De måste från juli 2014 ha ett tydligt krav på sundhet i verksamhetsrörelsen.

Under år 2016 introducerades möjligheten för Konsumentverket att med omedelbar verkan förbjuda ett företag från att låna ut pengar om det allvarligt brister i sina kreditprövningar.

Det är många delsteg som under åren har tagits för att förbättra situationen på högkostnadskreditsmarknaden och göra det mer rättvist och ge konsumenterna mer rimligare villkor. Men som ett led i propositionen om Räntetak och andra åtgärder på marknaden för snabblån och andra högkostnadskrediter krävdes det ytterligare åtgärder för att förbättra situationen på den delen av kreditmarknaden.

Regeringen måste precis som alltid prioritera vissa specifika åtgärder och problem de anser är viktigast att lösa i dagens ständigt föränderliga samhälle. Frågor om överskuldsättning prioriterar regeringen högt. De bedriver att aktivt arbete för att minska riskerna till överskuldsättning.

Den primära åtgärden för att minska överskuldsättning handlar om att skapa en mer ansvarsfull marknad för snabblån och andra konsumentkrediter. Utgångspunkten enligt propositionen är att minimera risken för negativa följder av kreditgivning utan att försämra betalningsmoralen eller försvåra för de långivare och de delar av marknaden som fungerar väl.

Det vill säga, nya regleringar får inte påverka konsumenters betalningsförmåga på så sätt att deras betalningsvilja och moral försämras och att samhällets ekonomiska tillväxt hämmas. Regleringen ska heller inte påverka de lån som enligt regeringen fungerar som de ska, rättare sagt ska det inte påverka krediter som inte är högkostnadslån eller ger konsumenterna ofördelaktiga villkor.

Som vi har gått igenom ovan har det över tid gjorts en hel del olika saker för att åtgärda de problem som finns på snabblånemarknaden. Men problem kvarstår fortfarande.

Enligt propositionen ska det ha lämnats in ungefär 65 000 ansökningar om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten under år 2015. Därmed, adderar vi detta till den statistik Kronofogden har lanserat för perioden fram till år 2014 ser vi att det fortsatt öka.

Betalningsföreläggande hos Kronofogden år 2007 till 2015
Betalningsföreläggande hos Kronofogden år 2007 till 2015

Tittar vi på figuren kan vi också se att antalet ansökningar om betalningsföreläggande majoriteten av perioden har ökat från år till år. Det var enbart under åren 2010 och 2013 som antalet minskade jämfört med respektive år innan. År 2012 ökade antalet ansökningar om betalningsföreläggande med 62,44 %.

Tittar vi enbart på de år med positiv ökning av antalet ansökningar hittar vi ett intervall om 14,76 % upp till och med 62,44 %. Även en 15-procenting ökning av antalet ansökningar om betalningsföreläggande är oroväckande och kan enbart bedömas på ett sätt. Att snabblånemarknaden inte fungerar optimalt.

Tar vi enbart hänsyn till de år med en ökning av antalet ansökningar om betalningsföreläggande får vi en genomsnittlig ökning om 30,18 %, till skillnad från hela urvalet som ger 16,62 % genomsnittlig ökning. Överlag ger detta en ökning om 4 982 ansökningar per år. Tittar vi enbart på de år med en ökning har vi dock en genomsnittlig ökning i antalet ansökningar om 10 432 stycken.

Detta tyder på att många av de högkostnadskrediter som beviljas det konsumenter i Sverige beviljas till individer med låg betalningsförmåga och som egentligen troligtvis inte bör ha fått lånet beviljat och utbetalt.

Som ett led i det ökande antalet ansökningar om betalningsföreläggande skulle man kunna dra slutsatsen att kreditgivare inte gör tillräckliga kreditprövningar och att Konsumentverket bör genomföra mer tillsynsåtgärder och eventuellt också förbjuda somliga kreditgivare från att erbjuda krediter.

Antar vi att slutsatserna ovan stämmer är det enligt propositionen oroväckande att individer med tillräckligt dålig ekonomisk betalningsförmåga så att de inte kan betala tillbaka beviljat lån och tillhörande kostnader blir beviljade snabblån eller sms lån.

Några remissinstanser så som Umeå tingsrätt och Sveriges advokatsamfund ansåg att de reformer som tidigare gjorts i ärendet inte hade fått avsedd effekt än och att en ny reform bör avvaktas.

Begreppet högkostnadskredit

Begreppet högkostnadskredit tillkom genom lagändring i konsumentkreditlagen där definitionen lyder enligt följande:

[högkostnadskredit är] en kredit med en effektiv ränta som minst uppgår till referensräntan enligt 9 § räntelagen (1975:635) med ett tillägg av 30 procentenheter och som inte huvudsakligen avser kreditköp eller är en bostadskredit

En högkostnadskredit kan inte avse en kredit som tillhandahålls för att man gör ett köp på kredit eller lånar pengar för att köpa en bostad. En högkostnadskredit måste ha en effektiv ränta om åtminstone dagens referensränta plus 30 procentenheter. Referensräntan anges enligt 9 § räntelagen (1975:635).

Anledningen till att begreppet högkostnadskredit inte ska avse sedvanliga kreditköp eller bostadskrediter är för att det inte ska påverka de delar av konsumentkreditmarknaden som anses fungera som de ska.

Genom att exkludera de här sektionerna av den svenska kreditmarknaden bör betalningsmoralen och betalningsförmågan och således heller inte den ekonomiska tillväxten hämmas på grund av introduktionen. Åtminstone är det troligtvis tanken med exkluderingen.

Seden när man pratar om krediter är att jämföra den effektiva räntan. Den effektiva räntan är ett räkneexempel som gör det möjligt att just jämföra olika långivare och lånevillkor. Det är ett jämförelsemått som återspeglar både kreditens löptid och alla tillhörande kostnader. Det vill säga inte enbart krediträntan utan också aviavgifter, uppläggningsavgifter, administrationsavgifter med flera. Alla kostnader som tillkommer.

Anledningen till att regeringen enligt propositionen anser att begreppet bör utgå från den effektiva räntan är delvis för att göra den mer inkluderande mot de krediter den avser att överlappa. Ävensom delvis att kreditgivare uppenbarligen fortfarande kan erbjuda krediter med höga kostnader om begreppet skulle avgränsas på grund av kreditbelopp eller löptid. Med bakgrunden till lagförslagen och lagregleringen är det konsumenterna på kreditmarknaden som är i fokus. Det ska bli en tryggare marknad för dem och de ska bli erbjudna rimligare kreditvillkor.

Hur hög den effektiva räntan åtminstone ska vara för att krediten ska benämnas som en högkostnadskredit bestämdes utifrån att de krediter som normalt erbjuds till individer som riskerar att inte kunna återbetala lånet ofta har en ränta på åtminstone 30 procent. Banker och andra sedvanliga kreditinstitut som inte bör påverkas av ny reglering erbjuder enbart i undantagsfall lån med så pass hög effektiv ränta.

Räntetak på lån

Den andra delen av regeringens proposition om att förändra konsumentkreditmarknaden och förbättra den för utsatta individer handlar om att införa ett räntetak på krediter som erbjuds på den svenska marknaden.

Krediter i allmänt och därmed också högkostnadskrediter kan ha höga kostnader i form av hög kreditränta men även höga avgifter så som uppläggningsavgift, aviavgifter och administrativa avgifter.

Räntetaket föreslogs av regeringen till att:

En högkostnadskredit ska inte få ha en kreditränta eller dröjsmålsränta som är mer än 40 procentenheter högre än den vid varje tid gällande referensräntan. En konsument som är i dröjsmål med betalning av en högkostnadskredit ska inte vara skyldig att betala någon annan form av ersättning med anledning av dröjsmålet än dröjsmålsränta.

Av detta kan vi få fram två viktiga saker. En kredit och därmed också högkostnadskredit får inte ha en nominell kreditränta eller en dröjsmålsränta på mer än referensräntan plus 40 procentenheter. Genom detta kan kostnaderna för högkostnadskrediter minska. Det var dock sällan som kreditgivare erbjöd kunder kredit med mer än 40 % (plus referensräntan) som kreditränta. Effekten av den här regleringen torde bli marginell. Men den sätter ett exempel om vad som är acceptabelt att erbjuda konsumenter på den svenska kreditmarknaden.

Tänker man dock på valet av just den nominella krediträntan och inte den effektiva räntan skulle man kunna påvisa att den här delen av regeringens proposition troligtvis får ringa betydelse för snabblånemarknadens effektivitet. Kreditgivare kan helt enkelt ta ut fler avgifter och till högre belopp. Effekten av detta kunde man tydligt se. Den genomsnittliga nominella krediträntan sjönk efter lagen introducerades, medan uppläggningsavgifter och de månatliga administrativa avgifterna dubblerades.

Anledningen för att regeringen ville introducera ett räntetak var dock att det enligt propositionen inte är acceptabelt att de svagaste konsumenterna i samhället utnyttjas och tvingas betala priser som relaterat till resterande konsumenter kan överstiga med flera hundra procent. Det är därför rimligt att införa ett räntetak på lån för att utsatta individer inte ska kunna utnyttjas och för att de ska få mer normala krediträntor.

Enligt propositionen finns det stöd från erfarenheter i Finland om att introducering av räntetak har en dämpande effekt på den typ av utlåning. Räntetak introducerades år 2013 i Finland och som effekt har de sett att antal beviljade krediter har sjunkit såväl som kostnaderna för dessa.

En motivering till att införa räntetak var att kreditgivare skulle tvingas att vara mer noggranna med vilka konsumenter som de erbjuder krediter till. Genom att minska deras möjligheter till att täcka kreditförluster genom att ta ut höga krediträntor kan dem tvingas till att göra bättre kreditprövningar och bevilja mindre antal krediter till individer som löper stor risk till betalningssvårigheter.

Ett räntetak skulle också lagreglera vad som anses vara maximal acceptabel kreditränta. I debatten och diskussioner omkring snabblån och högkostnadskrediter har det alltid funnits funderingar och åsikter om vad som anses vara ockerränta. Detta har dock aldrig prövats i domstol och införandet av ett räntetak skulle därför sätta punkt för den frågan.

Den primära anledningen till ett räntetak kvarstår dock att det ger mer rimligare villkor till de konsumenter som erbjuds högkostnadskrediter på snabblånemarknaden. Detta ger en mer ansvarsfull kreditmarknad.

Räntetakets nivå om referensränta plus 40 procentenheter innebär enligt propositionen att hela marknaden för högkostnadskrediter skulle påverkas och att de generella räntorna skulle behöva minskas väsentligt. Innan introduktionen av denna lag fanns det krediträntor på upp till 400 %. Räntetaket innebar därför att majoriteten av kreditgivare på snabblånemarknaden behövde justera ner sina krediträntor till väsentligt rimligare nivåer.

Enligt räntelagen kan dröjsmålsräntan fritt bestämmas genom att kreditgivare och kredittagare ingår avtal om annat. Som huvudregel ska dröjsmålsräntan motsvara den nominella krediträntan. Genom att enbart införa ett räntetak på krediträntan skulle kreditgivare kunna motverka och kompensera för de minskade inkomster i form av kreditränta genom att öka dröjsmålsräntan.

Därför fanns det skäl för regeringen att också reglera om att dröjsmålsräntan också skulle begränsas till det räntetak som gäller för den nominella krediträntan.

En del kreditgivare tar ut dröjsmålsavgifter direkt när en skuld förfaller. För att kreditgivare inte ska kunna kringgå dröjsmålsräntetak genom att höja dröjsmålsavgifter föreslår regeringen att:

konsumenten ska inte vara skyldig att betala någon annan form av ersättning till kreditgivaren än dröjsmålsränta med anledning av dröjsmålet.

Det här innebär att kredittagare som inte betalar sina skulder i tid enbart kan behöva stå för dröjsmålsränta om maximalt referensränta plus 40 procentenheter och eventuella sedvanliga inkasso- och kronofogdeavgifter.

Räntetak på dröjsmålsränta tillsammans med begränsningen för att kompensera genom andra dröjsmålsavgifter medför att konsumenter kan känna sig tryggare på snabblånemarknaden och att individer som inte har betalningsförmågan att betala sina skulder i tid inte kommer att utnyttjas till samma grad som tidigare.

Okej, tar vi en titt på hur räntelagen tidigare var upplagd om att nivån på dröjsmålsräntan inte var tvingande, utan kreditgivare och kredittagare kunde avtala om annan nivå har vi ytterligare ett problem som regeringen i denna proposition ville åtgärda.

Genom att reglerna om räntetak införs i konsumentkreditlagen blir de tack vare 5 § konsumentkreditlagen tvingande till konsumentens förmån. En konsument på den svenska kreditmarknaden kan därför enligt den nya lagregleringen inte vara bunden att betala en högre ränta än vad som maximalt får tas ut enligt räntetaket. Det går alltså inte längre att avtala bort en högre kreditränta än referensräntan plus 40 procentenheter och en högre dröjsmålsränta än huvudregeln.

Kostnadstak på högkostnadskrediter

Den tredje delen av regeringens proposition innebär att ett kostnadstak skulle introduceras enligt:

För en högkostnadskredit ska kostnaderna aldrig få överstiga ett belopp som motsvarar kreditbeloppet eller, i fråga om en kontokredit, varje enskilt utnyttjande av kreditbeloppet som konsumenten har gjort. Med kostnader ska avses kreditkostnader, dröjsmålsränta och kostnader för åtgärder som syftar till att få konsumenten att betala sin skuld.

Om kreditgivaren, eller någon annan som kreditgivaren har nära förbindelser med, finansierar återbetalning av en högkostnadskredit genom att lämna konsumenten en ny högkostnadskredit, ska kostnadstaket för den nya krediten omfatta kostnaderna för den befintliga krediten.

En skuld kan växa sig stor snabbt. Krediter som enligt den nya lagen benämns som högkostnadskrediter har en risk att medföra stora kostnader i form av både kreditränta och andra avgifter. Speciellt ett snabblån som ska återbetalas över en längre löptid eller där konsumenten är i dröjsmål med betalningar.

Förutom krediträntan kan kostnaderna bestå av bland annat fakturaavgifter, påminnelseavgifter, dröjsmålsränta, inkassokostnader, administrativa avgifter och uttagsavgifter. Hur kostnaderna benämns spelar ingen större roll. Det väsentliga är att de snabbt kan medföra att kostnaderna för en kredit på ett ringa belopp blir i relation till kreditbeloppet höga.

Regeringens proposition om kostnadstak
Regeringens proposition om kostnadstak

Enligt propositionen har en utredning visat att ökningen av en skuld kan ofta ha ökat till det dubbla kreditbeloppet efter ett till två års dröjsmål med betalning. Ser vi till att antalet ansökningar om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten varje år har ökat kan vi enkelt anta att det är relativt vanligt att återbetalning högkostnadskrediter ofta försenas.

Genom att en skuld för en konsument kan öka utan att denna har kontroll över den medför att individens ekonomiska situation och förutsättningar blir kan bli extrema. Rent psykiskt skulle detta kunna leda till att den skuldsatte resignerar och passiviseras och känner en hopplöshet. Djupt skuldsatta kan långvarigt påverka både den fysiska och psykiska hälsan.

Som vi tidigare har nämnt var syftet med regeringens proposition och nya lagreglering att minska risken för överskuldsättning. Därför anser regeringen att det är viktigt med ett kostnadstak. Ett kostnadstak som minska risken för att hamna i en negativ cirkel och en skuldspiral.

Det kostnadstak som nu är instiftat i lag innebär att en konsument inte kan bli skyldig att betala mer i ränta och andra kostnader tillhörande krediten än det belopp som individen lånade. Det innebär därför att konsumenterna blir tryggare och det maximala man kan behöva återbetala är därför det dubbla av det lånade beloppet.

Det här innebär dock inte enbart en positiv del för högriskkredittagare på grund av ovan argument. Men också för att det skapar ett incitament till att kreditgivare ska vilja komma överens med konsumenter med betalningssvårigheter om en realistisk återbetalningsplan. Därmed minskar kreditgivares möjlighet att utnyttja och tjäna mer pengar på kredittagare som inte kan återbetala en skuld.

Enligt regeringen kan ett kostnadstak ge upphov till att kreditgivare ansöker om betalningsföreläggande och utmätning av skulder i större utsträckning än tidigare. Huruvida detta är negativt eller positivt för konsumenten går att argumentera för.

Tänker man att det är negativt att en individ får betalningsanmärkningar och därmed får svårare att erhålla krediter kan man enkelt se en väg in i del negativ skuldspiral. Anser man istället att betalningsanmärkningar kan medföra ett en individ inte kan erhålla ett lån som hen ändå inte kan återbetala kan detta medföra en positiv del för individen och motverka en negativ skuldspiral.

Ett kostnadstak på krediter skulle kunna innebära att individer utnyttjar detta och att det kan minska kredittagarens incitament att återbetala en skuld som har nått kostnadstaket. Regeringen anger i propositionen att ett kostnadstak skapar ett påtagligt större incitament hos kreditgivare att vilja skapa realistiska återbetalningsplaner till eventuella sådana fall och därmed få kredittagarna att återbetala skulderna.

En positiv effekt av att införa ett kostnadstak skulle potentiellt kunna vara att krediter som avser mindre belopp försvinner från marknaden då de av kreditgivare inte längre skulle kunna anses vara lönsamma. Lån på ringa belopp kan vara lockande för individer som ligger i risknivån för betalningssvårigheter eftersom att små kreditbelopp kan upplevas ha små ekonomiska konsekvenser. Om mindre kreditbelopp försvinner från den här delen av kreditmarknaden skulle detta i teorin kunna innebära att risken för överskuldsättning minskar.

Kostnader som inkluderas i kostnadstak

Den utredning som föranledde regeringens proposition om ett kostnadstak på högkostnadskrediter anser att alla kostnader som kan härröras till krediten och som uppstått på grund av dröjsmål med betalning av denna bör omfattas av kostnadstaket. Det vill säga, alla kostnader som uppstått på grund av att avtal om kredit har ingåtts ska omfattas.

Definitionen för kreditkostnad i 2 § konsumentkreditlagen ska inkluderas i kostnadstaket.

Enligt propositionen bör också kostnader för försäkring som är obligatoriska för att teckna krediten inkluderas, för att inte nämna dröjsmålsräntan. Som vi diskuterat ovan bör den nya lagregleringen begränsa möjligheten att ta ut kostnader vid dröjsmål av betalning till dröjsmålsränta.

Somliga remissinstanser ansåg att kostnader så som inkassoavgifter inte borde inkluderas. Men regeringen ansåg det motsatta. Motiveringen var att kreditgivare bör själv svara för kostnader som kan uppstå på grund av att de anmodar kredittagare att betala sin skuld.

Generellt ansåg regeringen att civilrättsliga kostnader skulle omfattas av kostnadstaken medan indrivningskostnader som inte är civilrättsliga inte bör inkluderas i kostnadstaket. Inte civilrättsliga indrivningskostnader är bland annat ersättning för rättegångskostnader eller processen hos Kronofogdemyndigheten.

Ett sätt för kreditgivare att potentiellt kringgå kostnadstaket skulle kunna vara att lämna kredittagaren en ny högkostnadskredit. Därför låg det i regeringens intresse att även inkludera kostnader för den senare krediten till kostnadstaket i den första krediten.

Nivån om 100 % på kostnadstaket ansåg regeringen enligt propositionen som en rimlig nivå. Det är både en enkel och tydlig nivå som bör vara enkel för konsumenter på snabblånemarknaden att förstå.

Kostnadstak och kontokrediter

I dagens snabblånemarknad erbjuder majoriteten av kreditgivare kontokrediter istället för de tidigare mer vanliga annuitetslån eller rena och sköra högkostnadskrediter som betalas ut som ett engångsbelopp.

En kontokredit fungerar genom att en kredittagare beviljas ett kreditutrymme som denna fritt kan utnyttja genom att göra uttag på hela eller delar av det beviljade beloppet. Kunden kan normalt göra flera uttag till dess att det beviljade kreditutrymmet helt är utnyttjat även om kunden inte har återbetalat tidigare uttag till fullo.

Enligt propositionen ansåg regeringen ävensom den föregångna utredningen att kostnadstaket på kontokrediter bör vara det belopp som kredittagaren totalt har utnyttjat. Det finns dock givetvis en komplexitet i hur man ska beräkna detta.

Beroende på hur det totalt utnyttjade beloppet nollställs och när det nollställs kan det innebära förväntade samt oförväntade positiva och negativa delar för både kredittagare och kreditgivare.

I det ena fallet kan kostnadstaket växa sig oändligt stort om det inte nollställs och kan enligt andra argument innebära att en skuld inte uppnår kostnadstaket fören kunden har återbetalat hela skulden. Kostnadstaket bör därför avse varje enskilt utnyttjande av en kontokredit. Därmed bör varje uttag ut en kontokredit likställas som en engångsutbetalning av en kredit.

På liknande sätt som att räntetaket är tvingande till konsumentens förmån är även kostnadstaket tvingande till konsumentens förmån.

Begränsa förlängning av löptid

En problematik som skapar en risk till överskuldsättning för individer i riskzonen för betalningssvårigheter är att kreditgivare på högkostnadskreditsmarknaden normalt erbjöd möjligheten för deras kunder att förlänga eller förnya ett lån eller utnyttjad kontokredit gentemot en förlängningsavgift.

Den fjärde delen av proposition 2017/18:72 behandlar begränsning av möjligheten att förlänga löptiden av högkostnadskrediter. Förslaget är att

Löptiden för en högkostnadskredit ska inte få förlängas mer än en gång.

Trots förlängningsförbudet ska löptiden får förlängas, om det inte medför en kostnad för konsumenten eller om konsumenten beviljas en skälig avbetalningsplan för att kunna betala sin skuld.

Om kreditgivaren, eller någon annan som kreditgivaren har nära förbindelser med, finansierar återbetalning av en högkostnadskredit genom att lämna konsumenten en ny högkostnadskredit, ska den nya krediten anses vara en förlängning av löptiden för den befintliga krediten.

Anledningarna till att begränsa den här möjligheterna är många. Men främst för att stora delar av snabblåneföretag innan lagregleringen erbjöd deras kunder att förlänga eller förnya krediter mot att de blev debiterade en särskild avgift för detta.

Tittar man på hur snabblåneföretag har möjlighet att tjäna pengar är möjligheten att systematiskt förlänga krediter och deras löptider genom att erbjuda nya krediter eller förlänga den gamla kreditens löptid ekonomiskt positivt för kreditgivaren. Genom att kunden får mer tid på sig att återbetala en skuld kan de debitera både mer administrativa avgifter såväl som att de erhåller mer intäkter i form av ränta.

För konsumenten innebär dock möjligheten till att förlänga högkostnadskrediter troligtvis enbart negativa delar. De konsumenter som behöver göra detta i brist på betalningsförmåga har enkelt att hamna i en negativ skuldspiral och har en ökad risk till överskuldsättning.

Har kreditgivare möjlighet att vid upprepade tillfällen förlänga löptiden för en kredit på ett eller annat sätt skapar detta en större risk för somliga konsumenter att hamna i långvariga skuldsituationer och betala väsentligt höga kostnader.

En begränsning av möjligheten att förlänga löptiden på en kredit innebär enligt regering därför ett stärkt skydd för konsumenter som sämre betalningsförmåga och detta kan skapa ett större incitament till konsumenten att återbetala skulden i tid och inte bortse från skulden på grund av att denna skulle kunna förlänga lånet.

Det finns givetvis dock en risk för att konsumenter och konsumentkreditinstitut på snabblånemarknaden kringgår sådan reglering genom att konsumenten tecknar en kredit hos en annan kreditgivare än den första. Ett av motargumenten mot detta anser regeringen vara att den kreditprövning som kreditgivare ska göra bör påvisa att konsumenten tidigare har tecknat en kredit hos en annan kreditgivare.

Konsumentkreditinstitut som erbjuder högkostnadskrediter gör sällan kreditupplysning genom UC AB utan köper den här tjänsten hos andra kreditupplysningsföretag. För att kreditgivare ska få kunder som tecknar högkostnadskrediter är seden att kreditupplysningar inte registreras i någon lista och att de inte ska ses för någon annan kreditgivare vid ett senare tillfälle.

Regeringen ansåg enligt propositionen att denna begränsning inte bör motverka förlängningar av löptider som inte innebär att konsumenten drar på sig extra kostnader.

Precis som de andra delar bör begränsningen av krediters löptid vara tvingande till konsumentens fördel.

Skärpt kreditprövning

Återkopplar vi till den primära anledningen till att regeringen ville reglera högkostnadskreditsmarknaden kan vi se att reglering av skärpt kreditprövning också är rimligt. Eftersom att anledningen till det utökade skyddet för konsumenter är att skapa en mer rättvis och ansvarsfull marknad.

Enligt propositionen var regeringens förslag att

Det nuvarande undantaget från skyldigheten att göra en kreditprövning vid gratislån och andra korta fristående krediter som inte är förbundna med mer än en obetydlig avgift ska tas bort.

Deras bedömning var att (se stycke 5.5):

Det bör för närvarande inte göras några ändringar i fråga om hur en kreditprövning som avser högkostnadskrediter ska göras eller införas en civilrättslig sanktionsregel vid bristande kreditprövning.

Den föregångna utredningen föreslår att det bör regleras om regler som innebär att kreditgivare behöver ta hänsyn till att en potentiell kund redan har eller kan vara på väg att få andra utgifter än vad informationen visar vid kreditprövningar.

Den skyldighet som i 12 § konsumentkreditlagen fanns reglerad innebär att en näringsidkare måste genomföra en kreditprövning som påvisar konsumentens ekonomiska förutsättningar för att fullfölja ett eventuellt kreditavtal.

Som vi tidigare har tangerat har det genom åren redan reglerats gällande kreditprövningar och högkostnadskrediter över tid. Primärt genom att Konsumentverket har fått större befogenheter och till och med möjligheten att omedelbart förbjuda kreditgivare som har allvarliga brister i kreditprövningen.

Marknadsföring av högkostnadskrediter

Den sjätte delen av regeringens proposition 2017/18:72 behandlar en särskild upplysning vid marknadsföring. I propositionen framförs regeringens förslag enligt följande.

Vid marknadsföring av ett kreditavtal som avser en högkostnadskredit ska näringsidkaren ge konsumenten en upplysning om att det är fråga om en sådan kredit. Upplysningen ska också innehålla information om riskerna med skuldsättning och om vart konsumenten kan vända sig för att få stöd i budget- och skuldfrågor.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om innehållet i upplysningen och om hur den ska lämnas i marknadsföringen.

Om upplysningen inte lämnas, ska det vara möjligt att ingripa enligt marknadsföringslagen.

De lån som kännetecknas som högkostnadskrediter benämns normalt också som sms-lån eller snabblån. De här typer av lån kännetecknas av att det är kort tid från att en konsument ansöker till att hen får ett lån beviljat och utbetalt. Det finns därför en risk att konsumenter fattar beslut som de inte har överlagt.

Anledningen till att en konsument tecknar en högkostnadskredit torde inte handla om att hen inte förstår kreditavtalsvillkoren utan snarare för att denna fattar ett mindre genomtänkt beslut.

Marknadsföring av alla slags krediter ska vara måttfull. Men eftersom att högkostnadskrediter normalt marknadsförs till och tecknas av individer som har mindre marginaler i deras ekonomiska situation och potentiellt också historia med betalningssvårigheter anser regeringen att det bör finnas särskilda åtgärder inriktade på dessa slags krediter.

För att skapa en mer ansvarsfull kreditmarknad och för att minska risken till överskuldsättning och att individer hamnar en negativa skuldspiraler föreslogs det i propositionen att en upplysningsskyldighet vid marknadsföring av kreditavtal som avser högkostnadskrediter skulle införas.

I andra länder finns det liknande upplysningar vid marknadsföring av så kallade high-cost short-term loans eller payday loans. Men effekten av sådan upplysning finns inte bevisad.

Regeringen föreslår i propositionen att upplysningen ska lämnas vid marknadsföring av kreditavtal som avser högkostnadskrediter. Informationen ska lämnas när en marknadsföringsåtgärd avser ett något så när bestämt eller individualiserat krediterbjudande.

Innehållet i upplysningen ska innehålla både informationen om att det är en högkostnadskredit, riskerna med skuldsättning och var konsumenten kan vända sig för att få stöd i budget- och skuldfrågor. Det exakta innehållet ska bestämmas av den myndighet som regeringen bestämmer får mandat att avgöra detta.

Måttfullhet vid marknadsföring av krediter

Fortsätter vi vidare i genomgången av proposition 2017/18:72 beskriver propositionen regeringens förslag om måttfullhet vid marknadsföring av krediter enligt följande.

Det ska i konsumentkreditlagen införas ett krav på att måttfullhet ska iakttas vid marknadsföring av alla slags konsumentkrediter.

Marknadsföring som inte är måttfull ska anses som otillbörlig mot konsumenter och leda till sanktioner.

Den föregångna utredningen stämmer i huvudsak överens med regeringens förslag. Skälen för att regeringen föreslog detta var att marknadsföringslagen bland annat är till för att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter och näringsidkare.

All marknadsföring anses enligt 6 §, 7 § tredje stycket och 8 § första stycket marknadsföringslagen vara otillbörlig om den påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut.

Marknadsföring har på grund av utvecklingen av IT och Internet of Things kunnat individanpassas, vara mer uppsökande och föränderlig. I dagsläget skulle man i teorin kunna rikta marknadsföring mot de konsumentgrupper som särskilt utsatta och enklare fattar beslut som de inte har begrundat. Därför finns det anledningar att kräva att det ska finnas en måttfullhet vid marknadsföring av både sedvanliga konsumentkrediter såväl som för högkostnadskrediter.

Marknadsföring av kredit - Konsumentverket

Tittar vi på vad Konsumentverket säger om marknadsföring av konsumentkrediter ser vi en reflektion om mycket av vad Regeringens proposition beskriver.

All marknadsföring ska vara måttfull. Den får inte vara påträngande och krediter får inte marknadsföras som bekymmersfria lösningar på ekonomiska problem. Marknadsföring av krediter får inte missleda en konsument gällande kreditavtalets konsekvenser.

Man får därför till exempel inte framhålla att det finns en möjlighet att få en snabb kredit. Marknadsföringen måste vara saklig och balanserad.

Enligt 7 § 1 st konsumentkreditlagen (2010:1846) måste informationen om effektiv ränta alltid framföras i marknadsföringen av en kredit. Den effektiva räntan måste synas klart och tydligt. Den får därför till exempel inte vara av mindre textstorlek eller en hänvisning till annan plats där konsumenten kan läsa om den effektiva räntan.

Informationen om den effektiva räntan ska visas genom ett representativt exempel, som normalt avses som den vanligaste förekommande kreditsituationen som kreditgivaren kan förutse. Den här informationen ska vara kortfattad och ska lämnas på ett framträdande och klart sätt. Till exempel kan det se ut enligt nedan exempel.

🔒 Ansök

Pluskans faviconPluskan

  • Fyra av fem stjärnor (4/5)
  • Lånebelopp: 5 000 - 30 000 kr
  • Löptid: Flexibel
  • UC: Ingen UC
  • Betalningsanmärkning: Nekas
  • Uppläggningsavgift: 0 kr
  • Direktbetalning: Erbjuds inte
  • Kredittyp: Kontokredit
  • Effektiv ränta: 26,82 % för ett lån på 15 000 kr med 24 % kreditränta och utan avgifter betalar du i snitt 531 kr/månad under 40 månader (totalt belopp är 21 231 kr)
🔒 Ansök

Euroloans faviconEuroloan

  • Fem av fem stjärnor (5/5)
  • Lånebelopp: 2 000 - 50 000 kr
  • Löptid: 18 till 60 månader
  • UC: Ingen UC
  • Betalningsanmärkning: Prövas
  • Uppläggningsavgift: 495 kr
  • Direktbetalning: Swedbank, Nordea, SEB, Handelsbanken, Danske Bank och Sparbanken
  • Kredittyp: Kontokredit
  • Effektiv ränta: 37,84 % för ett lån på 15 000 kr betalar du i snitt 1 479 kr/månad under 12 månader (totalt belopp är 17 753 kr) med startavgift 495 kr, uttagsavgift 49 kr och aviavgift 49 kr/avi med variation för individuella krediträntor 12,95 - 39,50 %
VarningstriangelDet här är en högkostnadskredit. Om du inte kan betala tillbaka hela skulden riskerar du en betalningsanmärkning. För stöd, vänd dig till budget- och skuldrådgivningen i din kommun. Kontaktuppgifter finns på hallåkonsument.se.

Om marknadsföringen är av profilskapande karaktär krävs det däremot inte att man informerar om den effektiva räntan. Profilskapande karaktär kan handla om marknadsföring som informerar om att krediter erbjuds.

I de fall då man i marknadsföringen tillhandahåller viss annan information om en kredit kan man enligt 7 § 2 st konsumentkreditlagen avstå från att lämna informationen om den effektiva räntan och dess representativa exempel. Den information man måste tillhandahålla är krediträntan, avgifter och andra kostnader, kreditbeloppet, avtalets löptid, det sammanlagda beloppet som ska betalas, antalet avbetalningar och storleken på dessa samt kontantpriset och den kontantinsats som krävs för det fall det rör sig om ett kreditköp.

Som vi tidigare har diskuterat måste man för närvarande lämna särskild upplysning om högkostnadskrediter enligt 7 b § konsumentkreditlagen. I den här informationen ska det finnas information om riskerna med skuldsättning och var konsumenten kan få stöd i budget- och skuldfrågor. Konsumentverket har i en föreskrift (KOVFS 2019:1) informerat mer exakt om hur den här informationen ska lämnas.

KOVFS 2019:1 Upplysningsskyldighet vid marknadsföring av högkostnadskrediter

Som vi tidigare har tangerat föreslog regeringen i deras proposition att Konsumentverket skulle behandla och bestämma hur exakt upplysningsskyldigheten vid marknadsföring av högkostnadskrediter skulle se ut.

Den här föreskriften delas upp i fem olika delar och trädde i kraft den 1 juli 2019.

1 § Vid marknadsföring av kreditavtal avseende högkostnadskredit ska en särskild upplysning om att krediten är en högkostnadskredit lämnas, upplysningen ska lämnas med fet textstil. "Det här är en högkostnadskredit"

2 § Upplysningen ska innehålla följande riskinformation: "Om du inte kan betala tillbaka hela skulden riskerar du en betalningsanmärkning."

3 § Upplysningen ska också innehålla följande information om budget- och skuldrådgivning: "För stöd, vänd dig till budget- och skuldrådgivningen i din kommun. Kontaktuppgifter finns på hallåkonsument.se"

4 § Upplysningen ska markeras med nedanstående symbol och (a) vara lika hög som minst tre av textraderna i upplysningen, samt (b) presenteras i valfri nyans av röd. Om marknadsföringen sker muntligt ska symbolen ersättas med ordet observera.

5 § Upplysningen ska lämnas enligt (a) med svart text mot vit bakgrund, (b) på en framträdande plats i marknadsföringen, och (c) i samtliga steg under ansökningsprocessen enligt

Upplysningsskyldighet vid marknadsföring av högkostnadskrediter
Upplysningsskyldighet vid marknadsföring av högkostnadskrediter

Tittar man på faktisk användning kan vi se skillnaden beroende på vilken ränta kreditgivaren erbjuder för de krediter vi informerar om på vår webbplats enligt följande.

🔒 Ansök

Euroloans faviconEuroloan

  • Fem av fem stjärnor (5/5)
  • Lånebelopp: 2 000 - 50 000 kr
  • Löptid: 18 till 60 månader
  • UC: Ingen UC
  • Betalningsanmärkning: Prövas
  • Uppläggningsavgift: 495 kr
  • Direktbetalning: Swedbank, Nordea, SEB, Handelsbanken, Danske Bank och Sparbanken
  • Kredittyp: Kontokredit
  • Effektiv ränta: 37,84 % för ett lån på 15 000 kr betalar du i snitt 1 479 kr/månad under 12 månader (totalt belopp är 17 753 kr) med startavgift 495 kr, uttagsavgift 49 kr och aviavgift 49 kr/avi med variation för individuella krediträntor 12,95 - 39,50 %
VarningstriangelDet här är en högkostnadskredit. Om du inte kan betala tillbaka hela skulden riskerar du en betalningsanmärkning. För stöd, vänd dig till budget- och skuldrådgivningen i din kommun. Kontaktuppgifter finns på hallåkonsument.se.
🔒 Ansök

Smspengars faviconSmspengar

  • Fem av fem stjärnor (5/5)
  • Lånebelopp: 1 000 - 30 000 kr
  • Löptid: Flexibel
  • UC: Ingen UC
  • Betalningsanmärkning: Nekas
  • Uppläggningsavgift: 320 kr
  • Direktbetalning: Swedbank, Nordea, SEB, Handelsbanken och Danske Bank
  • Kredittyp: Kontokredit
  • Effektiv ränta: 56,73 % för ett lån på 15 000 kr med 39,3 % kreditränta betalar du i snitt 1 750 kr under 12 månader (totalt belopp är 20 996 kr) med startavgift 320 kr, aviavgift 35 kr/avi och uttagsavgift 49 kr
VarningstriangelDet här är en högkostnadskredit. Om du inte kan betala tillbaka hela skulden riskerar du en betalningsanmärkning. För stöd, vänd dig till budget- och skuldrådgivningen i din kommun. Kontaktuppgifter finns på hallåkonsument.se.
🔒 Ansök

Credways faviconCredway

  • Fem av fem stjärnor (5/5)
  • Lånebelopp: 1 000 - 30 000 kr
  • Löptid: Flexibel
  • UC: Ingen UC
  • Betalningsanmärkning: Prövas
  • Uppläggningsavgift: 0 kr
  • Direktbetalning: Swedbank, Nordea, SEB och Handelsbanken
  • Kredittyp: Kontokredit
  • Effektiv ränta: 29,33 % för ett lån på 15 000 kr med 26 % kreditränta och utan avgifter betalar du i snitt 1 433 kr/månad under 12 månader (totalt belopp är 17 195 kr)
🔒 Ansök

loanstep

  • Fyra av fem stjärnor (4/5)
  • Lånebelopp: 3 000 - 25 000 kr
  • Löptid: 1 till 5 månader
  • UC: Ingen UC
  • Betalningsanmärkning: Prövas, max 1 st som är äldre än 12 månader
  • Uppläggningsavgift: 400 kr
  • Direktbetalning: Erbjuds inte
  • Kredittyp: Annuitetslån
  • Effektiv ränta: 1051 % för ett lån på 5 500 kr med 38,4 % bunden kreditränta betalar du i snitt 1 792 kr/månad under 5 månader (totalt belopp är 9 339 kr) med 3 000 kr förmedlingsavgifter och 60 kr aviavgift
VarningstriangelDet här är en högkostnadskredit. Om du inte kan betala tillbaka hela skulden riskerar du en betalningsanmärkning. För stöd, vänd dig till budget- och skuldrådgivningen i din kommun. Kontaktuppgifter finns på hallåkonsument.se.
🔒 Ansök

Ferratums faviconFerratum

  • Fem av fem stjärnor (5/5)
  • Lånebelopp: 1 000 - 45 000 kr
  • Löptid: Flexibel
  • UC: Ingen UC
  • Betalningsanmärkning: Prövas, max 6 st som är äldre än 6 månader
  • Uppläggningsavgift: 0 kr
  • Direktbetalning: Swedbank, Nordea, SEB och Handelsbanken
  • Kredittyp: Kontokredit
  • Effektiv ränta: 47,64 % för ett lån på 10 000 kr med 24 % rörlig kreditränta och utan avgifter betalar du i snitt 1 012 kr/månad under 12 månader (totalt belopp är 12 145 kr)
VarningstriangelDet här är en högkostnadskredit. Om du inte kan betala tillbaka hela skulden riskerar du en betalningsanmärkning. För stöd, vänd dig till budget- och skuldrådgivningen i din kommun. Kontaktuppgifter finns på hallåkonsument.se.

Följer kreditgivare detta?

Här kommer vi till den troligtvis viktigaste frågan. Tillämpningen av den nya regleringen. Vi på svenskasmslan.com har givetvis ett stort fokus på att följa gällande lagar och regler och informationen som vi tillhandahåller förmedlas därefter.

Men hur det ser ut på andra webbplatser och medier varierar. Följande kommer vi gå igenom och kontrollera huruvida de kreditgivare vi informerar om följer detta. Frågorna vi ställer oss är enligt följande.

Förmedlar kreditgivaren upplysningsskyldigheten enligt KOVFS 2019:1? För att kunna besvara den här frågan på ett enkelt och rättvist sätt ska den här informationen finnas på kreditgivarens webbplats startsida samt sidan där man ansöker om kredit.

Förmedlar kreditgivaren ett representativt exempel för den effektiva räntan? Kreditgivaren måste ha den här informationen enligt kriteriet ovan.

Tar vi de kreditgivare som vi i skrivande stund informerar om (Pluskan, Euroloan, Smspengar, Credway, loanstep, Ferratum, FlexLimit, Lumify, Meddelandelån och Easycredit) hittar vi sju (7) kreditgivare med högkostnadskrediter.

🔒 Ansök

Pluskans faviconPluskan

  • Fyra av fem stjärnor (4/5)
  • Lånebelopp: 5 000 - 30 000 kr
  • Löptid: Flexibel
  • UC: Ingen UC
  • Betalningsanmärkning: Nekas
  • Uppläggningsavgift: 0 kr
  • Direktbetalning: Erbjuds inte
  • Kredittyp: Kontokredit
  • Effektiv ränta: 26,82 % för ett lån på 15 000 kr med 24 % kreditränta och utan avgifter betalar du i snitt 531 kr/månad under 40 månader (totalt belopp är 21 231 kr)
🔒 Ansök

Ferratum Prime Loans faviconFerratum Prime Loan

  • Fyra av fem stjärnor (4/5)
  • Lånebelopp: 46 000 - 200 000 kr
  • Löptid: 12 till 144 månader
  • UC: Tar UC
  • Betalningsanmärkning: Nekas
  • Uppläggningsavgift: 0 kr
  • Direktbetalning: Swedbank, Nordea, SEB, Handelsbanken, Danske Bank och Sparbanken
  • Kredittyp: Annuitetslån
  • Effektiv ränta: 10,41 % för ett lån på 75 000 kr med 9,95 % kreditränta och utan avgifter betalar du i snitt 1 592 kr/månad under 60 månader (totalt belopp är 95 503,44 kr)
🔒 Ansök

Smspengars faviconSmspengar

  • Fem av fem stjärnor (5/5)
  • Lånebelopp: 1 000 - 30 000 kr
  • Löptid: Flexibel
  • UC: Ingen UC
  • Betalningsanmärkning: Nekas
  • Uppläggningsavgift: 320 kr
  • Direktbetalning: Swedbank, Nordea, SEB, Handelsbanken och Danske Bank
  • Kredittyp: Kontokredit
  • Effektiv ränta: 56,73 % för ett lån på 15 000 kr med 39,3 % kreditränta betalar du i snitt 1 750 kr under 12 månader (totalt belopp är 20 996 kr) med startavgift 320 kr, aviavgift 35 kr/avi och uttagsavgift 49 kr
VarningstriangelDet här är en högkostnadskredit. Om du inte kan betala tillbaka hela skulden riskerar du en betalningsanmärkning. För stöd, vänd dig till budget- och skuldrådgivningen i din kommun. Kontaktuppgifter finns på hallåkonsument.se.
🔒 Ansök

Lumifys faviconLumify

  • Fem av fem stjärnor (5/5)
  • Lånebelopp: 2 000 - 20 000 kr
  • Löptid: Upp till 1 månad
  • UC: Ingen UC
  • Betalningsanmärkning: Prövas
  • Uppläggningsavgift: 0 kr
  • Direktbetalning: Swedbank, Nordea, SEB, Handelsbanken, Danske Bank och Sparbanken
  • Kredittyp: Kontokredit
  • Effektiv ränta: 79,97 % för ett lån på 5 000 kr med 39,5 kreditränta betalar du i snitt 691 kr/månad under 11 månader (totalt belopp är 7604 kr) med startavgift 395 kr, förlängningsavgift 395 kr och aviavgift 60 kr
VarningstriangelDet här är en högkostnadskredit. Om du inte kan betala tillbaka hela skulden riskerar du en betalningsanmärkning. För stöd, vänd dig till budget- och skuldrådgivningen i din kommun. Kontaktuppgifter finns på hallåkonsument.se.

Samtliga kreditgivare som erbjuder högkostnadskrediter informerar enligt upplysningsskyldigheten vid marknadsföring av högkostnadskrediter enligt kriteriet ovan.

Av samtliga 10 hittar vi dock enbart 5 av dem som informerar om den effektiva räntan både på webbplatsens startsida samt sidan där man ansöker om kredit. Det ger oss att enbart 50 % av nämnda kreditgivare faktiskt informerar om den effektiva räntan med ett representativt exempel på de sidor som de flesta kunder möter när de ansöker om en kredit.

🔒 Ansök

FlexLimits faviconFlexLimit

  • Fyra av fem stjärnor (4/5)
  • Lånebelopp: 5 000 - 20 000 kr
  • Löptid: Flexibel
  • UC: Ingen UC
  • Betalningsanmärkning: Nekas
  • Uppläggningsavgift: 380 kr
  • Direktbetalning: Nordea och Handelsbanken
  • Kredittyp: Kontokredit
  • Effektiv ränta: 98,8 % för ett lån på 5 000 kr med 39 % rörlig kreditränta betalar du i snitt 593 kr/månad under 12 månader (totalt belopp är 7 115 kr) med 920 kr i övriga avgifter
VarningstriangelDet här är en högkostnadskredit. Om du inte kan betala tillbaka hela skulden riskerar du en betalningsanmärkning. För stöd, vänd dig till budget- och skuldrådgivningen i din kommun. Kontaktuppgifter finns på hallåkonsument.se.

Den här statistiken baseras på webbplatsernas utformning per 2019-11-21.

Referenser

Regeringen - Konsumentkreditlagen (2010:1846)

Konsumentverket - KOVFS 2019:1 Upplysningsskyldighet vid marknadsföring av högkostnadskrediter

Svensk författningssamling - Förordning om näringsidkares upplysningsskyldighet vid marknadsföring av högkostnadskrediter SFS (2018:479)